Värsta utröstningen hittills…

Kvällens utröstning… vart ska jag börja? Det var ett så otroligt svårt val att göra och jag och Christian velade fram och tillbaka in i sista stund. Men vår röst föll helt enkelt på Markus, att han skulle få stanna, som han kämpat trots sina skador och smärtor. Hans vilja är något alldeles unikt. Hur vi än hade röstat hade det varit hjärtskärande 🙁

Jose är världens härligaste människa. Han förgyllde många dagar för oss alla med sin härliga personlighet, framåtanda och humor! En riktigt jävla kämpe. Jag har t.ex aldrig sett någon med så trasiga fötter som han men ändå bara fortsätter gå. Han gick tom i tofflor på bandet för att göra sin tid! En riktig fighter! Jag fick tidigt en kastanj av honom som jag lovade behålla ända fram till finalen, vilket jag gjorde. Jag har kvar den än i dag, den symboliserar så mycket fint för mig. Jag tog fram den många ggr under min tid hemma fram till finalen och Jose har verkligen varit en som funnits där och peppat när man behövt. All kärlek till dig Jose, du är fantastisk!

Hur situationen blev med Marie är något jag får sådan ångest för. Det blev så himla fel bara. Alla blev så otroligt ledsna och ville ta farväl av Jose och Martin och Markus kom fram till oss och kramades. Jag ångrar jättemycket att jag inte var mer observant och skulle då ha gått fram, men man är i chock, i känslomässig chock vid varje utröstning. Det absolut värsta med hela slottstiden är elimineringarna, det är obeskrivligt jobbigt. Vi alla pratade ut efteråt och jag pratade med Marie efter vårt krismöte på gymmet efter allt som hänt och det kändes bra. Men som sagt, när man ser det såhär efteråt så känns det väldigt grymt och hemskt dåligt. Ibland önskar man att saker varit annorlunda. Jag tycker Marie gjorde ett grymt bra jobb, alla har vi våra ryggsäckar med problem och livserfarenheter. Hon gjorde det hon kunde och det ska hon ha all eloge för, att bara våga ställa upp på den här resan inför alla är en bedrift i sig för mig. Jag hade gärna gjort allt, utan TV… men det upplägget fanns inte. Jag vill bara att ni ska förstå, på ett ungefär hur det känns att vara där. Allt blir så stort som i ett normalt liv skulle vara en baggis och känslor blir otroligt starka.

Det blev otroligt tomt på slottet när Martin och Jose fick lämna… dom både lämnade ett stort tomrum. Man hade önskat att alla fick vara kvar tiden ut. Men alla spela har sina regler.

Orange kärlek!

 

20130513-151329.jpg

20130513-151345.jpg

20130513-151354.jpg