Träningsångest

Vaknade upp i morse av en dunkande huvudvärk. Jag har väldig tur att sällan ha ont i huvudet men när det väl kommer såhär så blir det jobbigt. Jag hade som vanligt tänkt ge mig ut på min morgonrunda när jag inte börjar förrän kl 14 men där fick jag genast tänka om.
Jag sov vidare halvslumrandes från och till, tog ipren och sedan efter 3 timmar gick jag upp för att få något i magen och det kändes bättre.

Det är sådana här dagar jag verkligen får kämpa med det mentala. Jag brinner ju för träningen, och tycker faktiskt om att träna varje dag. Jag är inte alltid sugen på att träna vissa saker utan tar dagarna lite som dom kommer och kör det jag känner för. Men just när det blir en sån här dag när jag inte mår bra får jag faktiskt ångest för att jag inte kan träna. Hemskt. Men idag tänkte jag faktiskt steget längre och sa åt mig själv att det faktiskt är OK att vila, speciellt sånna här dagar när jag faktiskt inte känner mig bra. Jag kan ändå inte göra något åt det och måste ha en vilodag – då vill jag kunna njuta av den också. Men det är så svårt… men efter många tankar och diskussion med mig själv så kändes det faktiskt bättre när jag gick hemifrån, jag accepterar att jag inte kan träna idag och ska försöka njuta av det också.

Det blir så många tankr kring allt detta. Min träning är egentligen det som räddar mig när jag har sämre dagar med just matintag. Och när det då blir en sån här dag när jag inte kan träna kännerjag mig stressad. Stressad för att jag vill hålla kosten så jag inte går upp. För min kropp funkar så, det räcker med en dag så syns det direkt på vågen. Min kropp kämpar fortfarande mot min gamla vikt som den legat på i alla dessa tidigare år – skitjobbigt! Så idag blir det mitt fokus, att verkligen inte falla dit för några fällor med kosten eller sötsaker. Jag har med mig proteinpulver till shakes om jag blir föör sugen och kött och sallad till middag. Kontroll… det är den känslan man vill ha.

Hur gör ni?