Skitsöndag

Gick upp i tid,  duschade, rensade garderoben,  satte på ett ansikte,  lockade håret och var liksom redo för den söndagen jag längtat efter. Helt ledig. Hade bestämt mig för en vilodag.

Men näe… allt kändes bara skit.
Jag tog en promenad för att bara njuta av vårsolen, kastade lite kartonger,  tog en titt i ett par inredningsbutiker, hoppade in i ett drop-in solarium och dansade beyonce i ett ståsolarium naken. Visst, kul för stunden men sen kommer känslan som en jävla tsunami och jag känner mig så fruktansvärt ensam.

image

image

Gråter en skvätt, går inte ens att hindra. Handlar nyttig mat för veckan (så jävla stolt att jag inte köpte godis som jag normalt gör när jag blir såhär), kommer hem och lagar iordning pulled pork med sallad. Kollar mailen, är inte ens hungrig och bara petar i maten. Nu har jag iaf matlåda imorgon.

image

Har så djävulskt tråkigt,  ligger i soffan och stirrar i taket. Gör ett försök att kolla på filmen Hours men skiter fullständigt i vad som sker där.

Bestämmer mig för att ge mig ut på en löptur. Jag ser ju det strålande vädret utanför. Tar på mig det färggladaste jag kan hitta så jag blir glad för en sekund och vill göra ett inlägg på Instagram. Försöker muntra upp mig själv liksom… för jag känner faktiskt för att bege mig ut och springa.

image

Löpningen känns gött… jag bara myser. Bestämmer längs vägen vilken  runda det ska bli, tar en ny jag inte sprungit på ett tag. Ner längs Kungsholmsstrand bort till Stadshuset,  över Centralbron, Södermälarstrand, Västerbron och hem. Solnedgången är magisk när jag springer över Centralbron. När jag kommit ner på Södermälarstrand får jag ont i magen, det händer ibland när jag springer men det brukar släppa. Idag gör det inte det känns som det tillslut är en kniv där inne som rör om… jag får stanna och gå hem. Har ont ända tills jag kommer över västerbron då släpper det, puh.

image

image

Så nu ligger jag här i ett varmt bad,  i mörkret med tända ljus och en iskall Vitamin Well Grace och delar med mig av en jävligt usel dag. Som jag så lätt kunnat ”fejkat” mig igenom för er men nä! För jag vet att vi är många lika… ibland är det tungt. Man undrar mycket varför det blir som det blir ibland. Det är fruktansvärt jobbigt att vara ledsen men imorgon vet jag att det blir bättre ♡