Måndagspepp

Ny vecka och nya möjligheter, det är väl så man säger? 🙂

Att vara sjuk i helgen gjorde mig verkligen rastlös. Det är så meningslöst att vara sjuk så man inte kan träna men ändå inte vara ”sänkt” av feber så man bara ligger och inte orkar något. Men vilan har verkligen gjort att jag känner mig bättre vilket glädjer mig!

Det blir en vecka med mycket jobb nu, men ska försöka få till lite träning också så fort jag känner mig redo. Jag har bokat in ett pass med Mårten på fredag innan jobbet för då måste jag väl ändå vara frisk! 🙂

Det är så jäkla lätt att tappa motivationen när man blir sjuk, ni känner säkert igen er. Och det är famförallt för mig lätt att slarva med maten när man mår skit och tycker synd om sig själv… då är jag där igen – äta med känslor. Det är där mitt största problem sitter och det är så sjukt jobbigt. Men hela kvällen nu tänkte jag på det här… den långa tågresan hem från Gävle gav mig mycket tid att tänka då det var både ”signalfel” och ”tågkö” och allt vad dom kan hitta på.

Jag måste hitta tillbaka till det där drivet, jag hade ett så sjukt bra här fram till Kristallen. Jag funkar ju bäst så att jag får sätta upp små delmål, men samtidigt kan jag ju inte hålla på så hela livet… jag vet inte hur jag ska bära mig åt riktigt. Det är just två känslor jag brottas med hela tiden… den sköna känslan av att äta något riktigt gott, det där lugnet som infinner sig men sen är det känslan efteråt… där man inser hur jävla onödigt det är och hur mycket bättre jag skulle må om jag skitit i det och som jag mår när jag äter rätt och tränar. Hur kan ett sug påverka så sjukt mycket? Socker framförallt… som en jävla drog. Jag blir så arg på mig själv, det är en otroligt jobbig känsla också – när man sviker sig själv. Hela våren kämpade jag extra mycket med det här och då gick det sådär, därav gick jag upp en del. Men nu har jag ändå lyckats ”hitta tillbaka” under sommaren och jag orkar inte slänga bort det. Det är den starka känslan, som räddar mig många gånger när jag faktiskt tänker på vilket slit jag gått igenom i snart exakt ett år.

Jag har satt upp ett nytt delmål nu. Jag går min första instruktörsutbildning i mitten av oktober och då vill jag vara igång, ha den där bra känslan i kroppen och känna mig stark. Turen är att tar man tag i det ganska direkt hittar man tillbaka fort också. Förr så gav jag upp när jag hade motgångar och fortsatte i dåliga mönster för det ”ändå var kört”, idag så tänker jag i alla fall till och gör något för att ”göra om och göra rätt”.

Vad har ni för knep? Vill ni dela med er? 🙂

Vilket flummigt inlägg, men det var dags för ett öppenhjärtat sådant igen där man får skriva av sig även jobbiga saker och min största utmaning:
Sötsuget, matmissbruket, känslor och framförallt värdet i att få må bra! Varje dag. Hitta sitt A och ta sig till B.

Jag vill bara säga F*ck off till alla mina hjärnspöken och den där lilla djävulen som sitter på ena axeln.  Det är jag som bestämmer. Jag är starkare än så.

Kärlek till er denna måndag!

image