Att förändra och lyckas…

Mr D läste upp en text för mig (som han skrivit) på en av våra långpromenader som jag kände igen mig otroligt mycket i. Han vill dela med sig av den och jag tycker det är jättebra, jag hoppas ni också kan känna det där extra som gör att man faktiskt bestämmer sig. Som jag brukar skriva… låt inte din gårdag spegla din framtid… varje dag är en ny dag att göra  din framtid precis så som du vill ha den.

Jag beundrar dig D och jag är stolt över dig. Men mest av allt är jag väldigt glad att ha dig i mitt liv, du ger mig så mycket energi, motivation och det är få förunnat att kunna ha så kul med någon som jag har med dig!

  •  

Jag var på en promenad idag, tänkte på på lite allt möjligt. Sen plötsligt kände jag inte igen vart jag var. Jag vart snudd på vilse. 
Nu är jag hemma så ingen fara.  
Men en tanke slog mig nu när jag ligger i sängen. 

Vi människor går ibland vilse , både bokstavligt  och ibland själsligt.
Ofta när man går vilse är det gånger man inte har ett mål i sikte. Man kanske är tankspridd och plötsligt har man tappat bort sig själv och målet. 
Idag gick jag nästan vilse bokstavligt. Men  jag tror jag gick vilse för många år sen mentalt, tappade bort mig själv och tappade bort mitt mål. Och som ni vet med försvunna personer så blir de oftast desperata när de är vilse. De tar större och större kliv där de är oaktsamma och inte lyhörda. De är blinda av rädsla och desperata. De bara tar stora kliv och tänker inte. 

Jag tror jag gick vilse för många år sen, tror jag har desperat och oaktsamt tagit kliv åt många håll. I vissa fall har de stegen kostat mig mycket . Jag har inte varit lyhörd och sett spåren jag lämnat. 
Idag insåg jag att alla steg jag tagit i livet och har kvar måste  ha en mening, de måste verkligen betyda något. Jag som är vilse har inte chansen eller lyxen att leva för stunden. Måste vara smart, måste lämna bra spår efter mig så jag kan bli hittat eller åtminstone inte gå tillbaka där jag varit. 

Vet att detta kanske låter knäppt men jag tror att våra handlingar är våra steg vi tar. Om vi då leker med tanken och metaforisk byter ut mina promenadsteg till handlingar så har jag gjort många val som är fel och mina handlingar har på ett eller annat sätt lett till vart jag hamnat. Kan inte skylla på någon. Jag har tagit de stegen själv.

Nu kommer ljuspunkten i denna långa, trista och metaforiska beskrivning. 
Jag har ju inte råd eller lyxen att ta steg och leta vart jag gick vilse. Det är ju som sagt det förflutna. Fakta tyder på att jag är vilse och bara går runt och runt. Då måste jag acceptera att jag är vilse och punkt A är där jag står idag. Nu måste jag ta smarta och små kliv och ha tålamod för att hitta min punkt B! Det är ju inte svårare än så, gjort är gjort, inget kan ändra det. 
Kan inte slösa steg på det förflutna utan måste tänka på min framtid. 
Min resa börjar nu. Tack.

  •